Sebastian Sjö. specialistofficer, Ubåtsjägare

Sebastian Sjö har arbetat ombord på fartyget HMS Stockholm sedan han tog sin examen i mars. Han är yngst av befälen ombord men tycker inte att det är något särskilt med det.

Sebastian Sjö. Ubåtsjägare som gör sitt bästa. Foto: Emma Thornström

– Vi är ett gäng yngre befäl ombord och har en bra gemenskap, vi känner varandra väl. En av sakerna som gör det här jobbet speciellt är kollegorna. Jag har arbetat med annat innan jag började inom försvaret och sammanhållningen som vi har här går inte att jämföra med mina tidigare jobb.

Ett varierande arbete

Sebastian Sjö är utbildad specialistofficer och arbetar som sonarbefäl. Hans huvuduppgift ombord är att leta efter ubåtar i omgivande vatten. Sonarer åstadkommer en ljudpuls som sänds ut under vattenytan. Den studsar sedan mot omgivande objekt och det eko som skapas ger Sebastian en bild av vad som finns under vattenytan i området omkring fartyget. När fartyget är till sjöss arbetar Sebastian tillsammans med sina kollegor i fartygets stridsledningscentral.

När man ligger till kaj har Sebastian ytterligare arbetsuppgifter. En vanlig dag ombord kan vara väldigt varierande. Variationen gör att man lär sig mycket för man göra många olika saker. Han kan till exempel arbeta med att sköta underhållet på fartygets sonarer eller hjälpa till med annat på skeppet. Ett av Sebastians arbetsområden är att vara intendenturbefäl vilket innebär att han har ansvar för kockarna ombord och se till att det finns mat. Det genomförs också övningar med jämna mellanrum för att säkerställa att alla behåller sin kompetens.

Oväntat yrkesval

Sebastians första möte med Försvarsmakten var när han mönstrade till värnplikten. Då hade han ingen klar bild av vare sig värnplikten eller vad det innebar att arbeta inom försvaret. Från början var han inte ens särskilt intresserad av att göra värnplikten, berättar Sebastian, men när han väl var på plats så upptäckte han att det var ett sätt att mäta sig med andra och gjorde sitt bästa på testerna.

– Det resulterade i att jag "åkte på" att göra värnplikten, säger han och ler. Trots att jag inte var så intresserad från början. Men när jag väl var på plats visade det sig att jag trivdes väldigt bra. De första två veckorna tyckte jag var pest, säger han, men sen upptäckte jag att det var roligt och att jag hade en massa trevliga människor omkring mig.

Första gången han kom ombord på HMS Malmö tyckte han det var trångt och ovant, men sen växte ett engagemang fram för fartyget. Vi var 16 personer som sov tillsammans i skansen, som hytten i fören kallas.

– När man lever så under en period kan det först kännas jobbigt men man märker att det fungerar. Den tiden gjorde att jag fick vänner för livet berättar han. Vi hade en jättebra gemenskap och det slutade med att när det var dags att mucka så kändes det sorgligt att lämna fartyget.

Behöver kunskaper om havet

Efter värnplikten resten Sebastian runt under en period och sen sökte han in till specialistofficersutbildningen. Första året läste han den grundläggande delen på officersutbildningen som är gemensam för alla. Efter det väljer man inriktning och blir mer specialiserad inom ett särskilt område. För att arbeta som sonarbefäl läste Sebastian 6 månader efter första året, vilket är en av de längre inriktningarna. Under den tiden läste han till exempel kurser i ubåtsjaktstaktik, hur sonarer inom försvaret fungerar och tillägnade sig även kunskaper om havet eftersom det påverkar hans arbete.

– När jag kom ut efter utbildningen var jag en fullfjädrad nybörjare säger han och skrattar. Jag hade fått träning i simulatorer för att få öva på arbetet, men sen var det bara att gå ombord på fartyget och lära sig arbetet på plats.

Framtiden

I framtiden vill Sebastian gärna vara kvar i sitt "skrå" och arbeta med ubåtsjakt.

– Jag skulle vilja utbilda mig vidare för att kunna bli ubåtsjaktsofficer. Då sköter man mer den taktiska delen av arbetet och arbetar inte som operatör som jag gör nu utan styr operatörernas arbete. En annan väg att gå är att specialisera sig ytterligare som sonarbefäl och bli riktigt, riktigt duktig på den arbetsuppgiften. Det finns alltid sätt att utvecklas vidare på och för den som vill går det även att byta område till något helt annat även om det kräver lite mer.

– Jag känner till exempel en kille som bytte från en tjänst som tekniker till att arbeta som fjälljägare, det är nog ovanligt men inte omöjligt.

Fartyget i beredskap nästa år

Sebastian ser fram emot att få utlandsuppdrag. Bland dem som gått utbildning och blivit anställda senaste åren ses det som en naturlig del av arbetet. Inriktningen är att man ska åka ungefär vart tredje år och att det ska vara en naturlig och självklar del av arbetet. För egen del vill han gärna få första utlandsuppdraget gjort snart så att han vet hur det är. Nästa år kommer fartyget att stå i beredskap men ännu har inte beslut tagits på om man kommer att åka. När beslutet kommer har man en viss tidsperiod på sig innan man ger sig av då man arbetar med att förbereda både besättningen och fartyget för uppdraget.

Emma Thornström