Vad gör jag här?

I början av den militära grundutbildningen är det många som funderar på om det här verkligen var rätt val. Livet är så annorlunda mot vad de är vana vid. Men utmaningarna svetsar samman och fram växer en stark gemenskap. Här är ett par röster som alla vittnar om just detta. 

Foto: Johan Lundahl/COMBATCAMERA

Pierre Jacobsson arbetar som patrullchef på Flygbaskompaniet på F17 Blekinge
Flygbaskompaniet på F17 Blekinge Flygflottilj är ett litet förband med stark gemenskap. Tillsammans har de gått igenom tuffa övningar och prövningar. De som arbetar här är också till naturen sådana som söker utmaningar, men de vet också vilken otrolig sammanhållning det skapar när man löser en svår uppgift tillsammans. 

– Här finns en stor ödmjukhet inför uppgifterna och inför varandra. När man är få gäller det att samarbeta och ta hjälp, då spelar grader och beteckningar ingen roll, berättar Pierre. Idag är han övertygad om att han har gjort rätt yrkesval, men liksom så många andra tvekade han i början.

– Första tiden av den militära grundutbildningen var fylld av stress och press. Allt var ju så nytt. Varje dag var en utmaning och mycket var jobbigt. Men när man har kamrater som pushar och dessutom är en tävlingsmänniska så utmanar man sig själv och då lär man sig otroligt mycket.

Michaela Holmér är soldat inom Hemvärnet och undersköterska på Nyköpings Lasarett
Michaela sökte till GMU för att få utmana sig själv och under GMU på Livgardet i Stockholm fick hon vad sökte:

– Omställningen från det bekväma civila livet var en tuff period för mig. Men så här efteråt är det de riktig jobbiga situationerna – när det var som värst – som jag ser tillbaka på med saknad. Det var i sådana situationer sammanhållningen i gruppen blev som starkast.
Den personliga utvecklingen blev också stor för Michaela.

– Jag lärde mig mycket på ett personligt plan – mognade och fick bättre självförtroende. Idag är jag mycket bättre på att samarbeta och mer tolerant för andras olikheter. Michaela är friidrottare i grunden och har alltid tränat mycket. Därför gillar hon att tjänsten som hemvärnssoldat är fysiskt utmanande.

– Hemvärnet passar mig perfekt. Jag övar då och då och trivs i min grupp och med mina uppgifter. Jag har även tjänstgjort vid troduktionsutbildningen av nya hemvärnssoldater. Vi är alltid beredda att göra en insats om samhället behöver stöd. Det är nog därför jag sökte till Försvarsmakten. Det här är jag bra på. Det här kan jag bidra med.

Anna Nähri är bildtolk på F 17 Blekinge flygflottilj i Ronneby
Till vardags arbetar Anna med att analysera bilder, men för tillfället leder hon GMU i Uppsala. Hon har själv starka minnen från sin militära grundutbildning: 

– Under värnplikten blev jag elverksskötare och lärde mig hur man bygger upp elnät. Jag minns verkligen ett ”vad har jag gett mig in på”-tillfälle när jag skulle dra 125-ampereskablar i slask och lera. Jag tittade ner på min snödräkt som skulle vara vit. Den var brun. Jag var brun och lerig från topp till tå. Men Anna gav inte upp utan fortsatte kämpa.

– Mitt befäl hade sagt en bra grej: ”Ju jobbigare något är, desto roligare kommer du ha åt det sedan”, och det stämmer verkligen. Jag har en hel del sådana minnen. Den första tiden inom Försvarsmakten minns Anna som utvecklande och sammansvetsande

– Man växer otroligt mycket som person. Alla tänker ju olika, vilket blir uppenbart när man ska lösa uppgifter tillsammans och bo tätt ihop. Jag hade svårt att se hur andra tänker som inte tänker likadant som jag. Nu förstår jag och det gör det både lättare och roligare att samarbeta. Det gör det också väldigt mycket lättare att instruera andra.

Röster om utmaningarna som svetsar samman:

Håkan Martin, jägaraspirant, Arméns jägabataljon, Arvidsjaur
”Här lär jag mig hantera mina bra och dåliga sidor. Jag vet hur jag reagerar när jag blir trött och kan ta höjd för det. Det kan hända att man blir lite sur ute i skogen, men vi har lärt oss att inte vara rädda för att ta konflikter och rasa ut lite när det behövs. Det är inte så vanligt i övriga samhället men här är ingen är rädd för att lägga fingrarna emellan. Det viktiga är att det blir bra sedan. Och det blir det. Utmaningarna gör att alla får se varandras bästa och värsta sidor. ”

Casandra Fogelberg, luftbevakare på Stridslednings- och luftbevakningscentralen utanför Hästveda:
”GMU på ytan kan vara kallt och tungt, men därunder finns en gemenskap och kärlek som saknar motstycke. Mitt starkaste minne från GMU var den starka gemenskapen. Man delar verkligen upplevelser tillsammans som ger djupa vänskapsband.

Oscar Silvergran, jägaraspirant, Arméns jägarbataljon:
”När jag berättar för mina gamla kompisar hemma i Östersund vad vi gör på dagarna tror de mig knappt. De kränger prenumerationer eller svabbar golv på något snabbmatsställe. Vi bestiger Kebnekajse och firar sedan ner varandra i rep. Vi utmanas och kämpar tillsammans. Vi ser varandras mörka sidor och stöttar varandra när det är svårt. Utan de andra killarna skulle jag aldrig klara det här.”

 

Fakta

9 av 10 av Försvarsmaktens anställda anser att tjänstgöringen präglas av God gemenskap.

8 av 10, av Försvarsmaktens anställda anser att det är Roligt att arbeta inom Försvarsmakten.

Källa: Intern kvantitativ studie genomförd av Demoskop, våren 2013 bland kontinuerligt anställd personal.