Ett högt tempo, fysiskt tungt och insatser som kan vara skillnaden mellan liv och död – att vara sjukvårdare i Hemvärnet kräver ett gott psyke.
Ellen ingår i en sjukvårdsgrupp med fem hemvärnssjukvårdare, en gruppchef, en ställföreträdande gruppchef och en kompanisjuksköterska. Tillsammans har de i uppgift att ta hand om skadade och sjuka soldater. Hon beskriver jobbet som varierande med många tempoväxlingar.
– Vid en skarp situation är det extremt högt tempo och det ska fattas snabba beslut. Det kan komma in skadade soldater i sjukvårdstältet men tanken är inte att de ska ligga kvar där länge utan vi måste transportera dem vidare till en brytpunkt där en högre sjukvårdsinstans möter upp och tar över omhändertagandet, säger Ellen.
"Det är både fysiskt och psykiskt krävande."
Som hemvärnssjukvårdare har Ellen nytta av sina kunskaper även i det civila livet. Hon kan tidigt se tecken på olika sjukdomar och vet vad hon ska göra om hon är först på plats vid exempelvis en trafikolycka.
– Vi lär oss om allt från ormbett, punkterade lungor och stukade fötter, till fallskador, brutna ben och skottskador. Vi kan inte behandla allt men jag har kunskap om hur man lindrar för stunden fram till att högre sjukvård tar vid, säger hon.
Ellen betonar vikten av att ha en god fysisk hälsa för att orka med jobbet.
– Det är både fysiskt och psykiskt krävande. Du ska släpa, hasa och dra folk som många gånger är tyngre än dig själv. Det är nödvändigt att du är i gott fysiskt skick, annars går din rygg och dina knän sönder, säger hon.
Förutom att vara i god form nämner Ellen stressbiten. Det är helt avgörande att kunna agera under stress och press och hålla fokus även efter en lång väntan.
– Nödvändiga egenskaper är att du är stresstålig, empatisk och omhändertagande, samt kan möta människor när de har extremt ont. Sen får man inte vara rädd för mycket blod heller, säger Ellen.
Läs mer om hemvärnssjukvårdare.